Nov 192015
 

Fyra grader, spöregn och snålblåst, ett väder som gjort för att sitta inne i soffan och mysa, kanske tända ett ljus. Så blev det nu inte i mitt fall. Jag bara skulle köra intervaller i dag, det gav jag mig tusan på. Samma intervaller som TSM körde nu i lördags inne på Stadion. Bara det att det gick att sprinta på i bara fyra grader är otroligt och att lungorna inte skar i hop fullständigt, rena undret. Så tre uppsättningar med fyra fyrtio sekunders spring och trettio sekunder vila plus sextio vila mellan varje uppsättning. Blöt, trött men glad kom jag hem, då ringde Peter. Han var i affären och skulle köpa mjölk, – Dom har semlor här, ska vi ha? Vilken fråga! Ja, inte är jag den som säger nej till en semla. Peter har börjat jobba i dag, snoran har lagt sig riktigt bra. Det blev som tur är inte någon hejdundrande förkylning den här gången. Fast helt bra är han inte så träningen får anstå till i helgen.

I dag var Peter ute hos en kund och jobbade. Mitt på dagen vart det brandövning och alla travade ut som dom hade lärt sig. Vad ingen hade tänkt på var att konsulter inte har varit med och övat och vet alltså inte vart det är meningen att man ska gå. Så Peter travade efter dom som gick ut men hittade ingen han kände igen. Han blev stående där tills allt var över och dom han jobbar hos hittade honom. Det blev en nyttig läxa, om det skulle vara på riktigt, att även konsulter bör komma levande ut ur huset. Den här borttappade konsulten mådde bra och blev upphittad och återbördad till firman.