sep 182015
 

Vilken tur att jag blev förkyld just i dag och inte om en vecka. Nu kan jag sitta och tycka synd om mig i lugn och ro. Har inget som hänger över mig eller som jag måste passa. Hade oturen varit framme hade jag blivit sjuk nästa fredag och en ”katastrof” hade varit ett faktum. Då ska vi åka till Warszawa och springa maran. Då hade det inte varit kul att sitta och snora. Nu lever hoppet om att det ska gå vägen i alla fall. Om inte så kan jag ha en kul resa.

Dom nya glasögonen är nästan för bra, nu ser jag som en hök. Känns nästan overkligt att se bra på både långt och kort håll. Fast en ovana som jag har lagt mig till med är att kika över glasögonkanten när jag ska titta nära. Det kommer att ta en tid innan jag har slutar med det.